Förkyld..

Magen v 32+1.. "Va liiiiten du e" säger alla.. "säkert pojke" får jag också höra.. Har ingen aning själv om jag e så liten eller om jag ska tro på allt skrock;)

Har legat hemma totalt orkeslös i ett par dagar nu.. Denna årliga vinterförkylning kan man ju stå ut med, dock inte den tillhörande RETHOSTAN.. Jag hackar o hackar o hostar hela nätterna och stackars min lilla korv i magen undrar väl vad som händer när magen drar ihop sig hela tiden..

Till råga på allt har dessa hormonvågor snart tagit över mig, vad hände? jag var ju glad o pig o nu känner jag mig bara tjock o eländig.. o allt som har med F's musik o göra reagerar jag negativt på.. Videoinspelning innebär smala tjejer(???!!!).. textskrivning o inspelning innebär att jag är mindre viktig och att han inte har tid med mig.. Kom igen nu Liza!

Vecka 32+1 , längtar efter ett slut på själva fysiska formen av graviditeten men samtidigt känner jag att jag behöver varje dag av det som kvarstår för att fixa med allt, ni vet, pyssel här o där, saker som behöver inhandlas, tex skötbord... mm mm-- rummet vill vi ha färdigt också, kommer inte bli mkt energi kvar allt fix sen, tror jag, har ju egentligen ingen aning men alla säger väl jämt att man inte orkar med ngt när man har en liten ny bebis.. hoppas inte att det är så.. sover ju redan väldigt dåligt pga att bebis sparkar o har sig och jag kan endast liga på rygg=( halvsittande..