Vad som även var som att trycka på en knapp var att förra veckan hände något med min lilla B, ena dagen lekte vi i kulturhuset hon kröp iväg till andra sidan rummet hängde med andra mammor och barn, hade ingen vidare kontroll på var jag höll hus. Nästa dag på kulturhuset räckte det med att jag tog ett steg ifrån henne och hon såg ut som en besegrad hund... jätte hemskt.. hon kröp sagta efter mig samtidigt som hon gnällde, grät och tillslut skrek.. Nu har vi det så, härhemma också.. hon vill ha mig en millimeter ifrån sig annars är det gnäll och gråt.. Vi ska inte tala om ifall någon klappar henne på kinden tex.. det kan vara mina vänner hon träffat tidigare, det GÅR INTE.. hon liksom vill krypa ur sig själv av förskräckelse (???) om någon närmar sig. Jag är chockad.. min bebis är som förbytt, men eftersom jag vet att det kommer gå över så gör det mig re samma. Jag tänker inte lyssna på någons råd att vänja henne vid andra= tortera henne genom att langa över henne hit eller dit. NEVER. Hon ska vara nära mamma och pappa, mormor tills denna fas är över..
Och så vill jag bara passa på att säga att jag avskyr ormar.. guud så hemslt det är.. falska människor, oärliga, rövslickande... de som stryker medhårs, egoistiska människor. Kom inte nära mig.. Jag är för snäll för sånt :)
Ha en bra dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar