Dålig uppdatering..

Mammas kabelstickade långtröja från 80-talet och skinnjacka räckte fint.

på vift idag, i vagnen inne i ringen centrum.. Hon sover riktigt gott där.

Alla presenter...

Klänningen från popetotrora.blogspot.com

Så fina och mjuka de här byxorna, med söta små träknappar.

Zara it is.

Ja, herreguuud det må jag säga, senaste veckan har vi för en gångs skull haft massor att göra så jag har inte suttit många minuter vid datorn faktiskt.

Idag har vi träffat en gammal vän till mig, Ida heter hon, vi var såddär jättebra kompisar när vi var små, hon flyttade till annan ort när vi gick i 7:an och efter det sågs vi lite här och där ngra gånger men nu hade vi väl inte setts på närmare 13 år... shit! Tack och lov finns ju Facebook(...) där återupptog vi kontakten ganska nyligen när vi förstod att vi båda var gravida, hennes lilla dotter föddes dock den 18 mars så det är nästan precis 3 månader mellan dom. Man glömmer verkligen hur små dom var alltså, hon var så pytteliten och kunde inte ens skrika såddär högt som Bianca gjorde vilket är tur för Ida, hon jamade som en liten kattunge med bomull i halsen när hon ville ammas:) Juno hette hon, fint!

Sara en annan gammal barndomsvän var med också, hon som skämmer bort mig och Bianca med presenter, idag var inget undantag och jag kom hem 4 plagg rikare till Bianca. Hon hade också upptäckt hur sjukt fina barnkläder som finns på Zara så plaggen kom därifrån förutom den rutiga klänningen. Tack snälla gamla vän du e för söt! Bilderna som jag tog på grejerna blev ju superkassa, jag gör om'et imorrn.

Den rutiga klänningen är lite extra speciell, Sara har nämligen en vän som heter Petra, hon är pysseltokig, jag har aldrig träffat henne men hon verkar vara en otroligt begåvad och kreativ människa, klänningen är bedårande söt och välgjord som från butik. Jag har kikat lite på hennes blogg och jag som tycker jag är lite pysslig när jag bakar muffins...hmmm se själva. Klänningen ska invigas så fort vädret tillåter, älskar förklädesklänningar, de känns så "madicken".

På stan skulle vi sedan möta upp Frank för ytterligare en snabbfika mellan hans studio och repet (gör vi ngt annat... än fikar)på väg på promenad från slussen till skanstull höll vi bokstavligen på att blåsa bort! Loppisen som jag samlat med regnjacka,regnskydd, stövlar, kofta och lite annat smått och gott under vagnen flög all världens väg i en stormvind som drog med sig vinterns högar med grus, chock fick jag när vinden tog tag i vagnen och panik att allt grus skulle blåsa in i ögonen på mitt stackars barn, samtidigt ser jag hur vårt skötunerlag och min regnjacka fladdrar i väg, jag som med min vagn som nästan flyger iväg och som sliter ner skydd över vagnen ser hjälplöst på, likaså alla unga friska karlar som passerar och glor på mina saker som sticker, "neeeeeeeeeeeeeej" skriker jag när också påsen med presenterna sticker iväg. I ögonvrån ser jag hur en ganska överviktig äldre man tar språng och jagar ifatt först min presentpåse och sen liggunderlägg och regnjacka. Andfådd lämnar han över sakerna till mig och jag vill krama sönder denna vackra medmänniska. "ååååå tack tack tack tack tack" tjatar jag. Påväg därifrån passerar jag en av killarna som står och röker utanför en resturang precis där det blåste till, "såg du att min bebis nästan flög iväg?"...."hmmm..mjaa, ..det blåser"... "mmmm skojjaru, tur det finns folk med armar och ben..." svarar jag och går vidare. Undrar vad hän denna kaxiget kommer ifrån vad gäller allt runt Bianca...hihi

I övrigt var det ju en härlig vårdag som förtjänade vårjacka.

Puss o Kram